Zaragon

Jag fattar inte vad det är som händer med musik. Känslolös och kommersialiserad musik borrar in sig i de djupaste kärnorna.

Vill ni fatta vad jag menar? Lyssna på Hey Jude från Paul McCartneys live-album från förra året: (spotify-länkar)
Paul McCartney – Hey Jude – Live at CitiField, NYC – Digital Audio

Eller på Pamela från Totos sista live-album:
Toto – Pamela

Båda albumen hade jag älskat och lyssnat sönder fullständigt, om det inte varit för att båda låter som nån sorts High School Musical-inspelning. För den som fortfarande inte sitter med en själ söndersliten mellan sorg och ilska, kan jag informera om att Toto och McCartney är två av de renaste källorna till verklig musik som finns i världen.

För dem som fortfarande inte förstår, så menar jag att man använt en auto-tuner – alltså ett verktyg som förvränger sångarens röst till vissa exakta våglängder (rena toner). Målet med detta är att man inte ska kunna sjunga falskt. Detta är i hög grad tillämpbart om man heter Britney Spears och inte kan sjunga i verkligheten, eller om man vill låta som en robot (Cher – Believe) när datorn snabbt växlar rösten mellan två toner.

Tänk själva, om man haft möjligheten att lyssna till dehär båda inspelningarna, utan att de pitchats sönder. Först början av Toto – Rosanna. Jag kräver bara att ni lyssnar på de första 2,5 minutrarna. Sedan Paul McCartney – Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band/The End – Live at CitiField, NYC – Digital Audio, där man åtminstone måste lyssna från 3:20 till slutet.

I completely admire Paul for still being able to rock out at sixty-something, and actually appear to enjoy doing so. But honestly, I could barely even tell it was actually Paul McCartney during some points on the album. The amount of auto-tune used is something on par with Britney Spears rather than a level (aka nothing at all) befitting of a former Beatle! What in the world were the producers thinking?! His voice may not be quite what it was forty-ish years ago, but you DO NOT auto-tune Paul-freakin’ McCartney. Sgt. Pepper’s ends up sounding like something out of a European disco.

Från http://auexaminer.com/2009/11/23/why-paul-mccartney-makes-me-sad/